Tillbaka i Köln

Välkommen till bloggen igen. Och till karusellen Clarke som bara snurrar på. Allt snabbare tycker jag.

Nu är vi tillbaka på ruta ett igen. Precis när vi hade bestämt oss, vår framtid skulle nog vara i USA och inte i Tyskland, ja då blev ju allt tvärtom. Men det är bara att gilla läget, men oj vad vi saknar Kalifornien.

Jag skulle nog säga att livskvaliteten var nog lite bättre i CA, även om arbetslivet är ett snäpp bättre här. Tryggare i alla fall. Kände ett inre lugn i CA som jag inte alls känner av här. Helgerna kändes långa och att vi hann med mycket mer. Här tycker jag att allt är hektiskt. och vi hinner inte med något alls. Mycket naturligtvis pga. väder och öppettider. Söndagarna, ja då är ju allt stängt här så det gäller att få allt gjort under veckan och på lördagarna. Och här i Rondorf stänger alla små affärer, kiosker, apotek post etc över lunchen i 2 timmar! Jag blir vansinnig!! Det är då tjejerna sover och jag kan dra med dem i barnvagnen och få mycket uträttat. Men icke sa nicke.

Det är rätt så jobbigt att parkera i Köln, inte alla parkeringshus har plats för barnvagn i hissarna och det är inte alltid hissarna fungerar. Så det blir inte många turer ner på stan. I allmänhet hålls ett högre tempo här vilket inte alltid är dumt bör tilläggas. Jag kände ju ibland som om jag höll på att mögla bort i OC. Köra bil, ja det gör jag ju hellre här. Tyskar har ingen beslutsångest, de kör bara på.

Saknar Costco och mataffärerna otroligt mycket. Och Whole Foods naturligtvis. Tyskland ligger långt efter med utbudet i mataffärerna. Fast jag måste erkänna att ost och bröd här uppskattas verkligen. Härligt att kunna äta gott och färskt bröd igen och köpa ost utan att bli ruinerad!

Tyskar är ju inte direkt kända för sin kundservice och nej, inte är de särskilt vänliga mot "främlingar", alltså folk de inte känner. Oj oj oj vad irriterad jag kan bli. Vi har tur som har så genomtrevliga grannar och i byn där vi bor härskar lite av en bykänsla och samhörighet. Men tro inte att vänligheten sträcker sig så långt som att bilisterna stannar när man ska korsa vägen med barnvagn , nej då får man vänta i all evighet, även om jag står vid övergångsstället. Vi var verkligen bortskämda i CA.

Sen så saknar vi naturligtvis mexikansk mat. Mums mums säger jag bara. Det finns inte en vettig mexikansk restaurang här. Nej, det finns tusentals kebabställen och hur många turkar som helst men mexikaner är en bristvara.

De senaste två åren har jag haft otaliga för- och emotlistor i huvudet. Vad är bra med att  bo i USA och och i Europa osv, men när man då byter sida igen, ja då ändras de lite. Nu kan jag komma på saker som jag saknar men som jag inte direkt uppskattade just när jag hade dem. T.ex. Target. Eller möbelaffärer. Skulle ge mycket för Crate and Barrel eller West Elm just nu. Köln har inte så mycket att erbjuda just när det gäller möbler. De är om möjligt lite mörkare och dystrare här än i USA. Om nu någon trodde att det gick.
Men just nu behöver vi inte bestämma oss var vi vill bo i alla fall, vi kommer att vara kvar här i minst 2 år, utvärdera och sen kolla lite vilka möjligheter vi har. Jag tror vi är rätt så överens om att Tyskland är nog inte slutdestinationen.