Wednesday, September 18, 2013

Sjuka igen...

Jaaaa, efter ett andra försök med inskolningen på dagis så är Emily sjukare och det var bara att ta och gå till farbror doktorn som sa att hon ska kurera sig hemma. Så nu blir det inget mer dagis denna vecka. Vet inte varför läkaren blandar ihop bronchiolitis och bronchitis hela tiden. I CA surrade läkarna hela tiden om det förstnämnda, här och bronchitis. Fick med oss en massa mediciner i alla fall- helt andra än vad vi brukade få i USA av barnläkaren - och varför tycker de egentligen om att trycka upp tabletter i baken här? Nu lyckades jag äntligen få flytande istället men nog hann han skriva ut ett till recept på några tabletter som ska upp där bak. Typiskt tyskt kanske? Saknar vår amerikanska barnläkare så himla mycket. Hon pratade med Emily..och skämtade och det gjorde även sköterskorna. Här sker allt i det tysta.

Hann även med Olivias tremånaders kontroll. Stolta 5 kg och 60 cm har hon hunnit bli. Fick även tre sprutor. Jag är nog den blödigaste mamman som finns för tårarna rann som vanligt.

G. sa i bilen på vägen hem att vi borde ha kämpat mer för att stanna i USA, och helt klart har han rätt. Känns som en lång uppförsbacke just nu. Regnet hjälper inte heller (det regnar flera gånger om dagen, varje dag). Känns som om det kommer att bli en lång höst med många funderingar om framtiden. Jag vet inte vad som är mest irriterande just nu men  låt mig ge en försmak; griniga barnläkare, sura tyskar, trist väder, strulig inskolning på dagis, borttappade vinterkläder och element som inte vill bli varma. Glömde nämna barn som inte vill sova på kvällen. Kom igen fredag, kom lite snabbare den här veckan, jag håller inte ut:)

4 comments:

Desiree said...

Sitter själv här och snorar och snyter mig. Första höstförkylninge. Detta med att bli sjuk är helt klart baksidan med hösten. Nu brukar jag inte bli sjuk så ofta men jag hatar verkligen att vara det då det händer. Skulle åkt på tjejhelg till Alscace men det blir inget med det.
Jag kan villigt erkänna att jag känner igen mig i era funderingar på att lämna/återvända till USA. När vi lämnade Alabama och flyttade tillbaka till Sverige så tror jag att jag frågade mig själv i många månader "vad i hellskotta jag hade gjort som fattat beslutet att flytta hem till Sverige". Det var ju frivilligt men jag insåg hur mycket lättare vårt liv varit i Alabama kontra Stockholm många gånger.
Kanske får ni möjligheten att återvända så småningom?
Det krävs iallafall en lång fas och en stor portion tålamod för att återanpassa sig om man flyttar tillbaka till sina tidigare hemtrakter.
Jag hoppas att ni får en lite mysig helg iallafall trots förkylningstider.
Kram!

Jane said...

Åh vad trist att du är sjuk! Och dessutom denna helg. Tjejhelg låter jättekul!!
Jaa du, inte för att vi ville tillbaka hit men vi trodde nog inte att det skulle bli så jobbigt så andra alternativ i USA kanske inte hade varit så dåliga trots allt. På lång sikt tror jag det blir USA igen.
Kram!

Anonymous said...

Jag bodde i Tyskland en sommar och dagboken började så här "72 dagar tills jag åker hem"

Helt ärligt, så älskar jag att bo i USA! Hoppas att uppförsbacken leder er tillbaka hit

Kram
Marie i Minnesota

Jane said...

Marie, haha ja, jo det brukar som tur komma en nedförsbacke runt hörnet så jag hoppas också!
Kram